Draken är i alla fall hemma och går i sin lilla sjukhage och mår bra. Man kan dock se på honom att han fortfarande är lite med tagen, men inte alls som när vi väl fick hem honom. Lillplutten, han måste haft ont. 18 metallstygn och två vanliga stygn hade han och jag fick ta bort dom när han hade var hemma i en vecka. Så stolt jag blev över honom men även mig. Gick hur smidigt som helst tills jag kom till dom sista stygnen som satt precis under ögat. Då fick bremsen komma fram och det gick lätt som en plätt. Dock har han halva ansiktet och två rutor på halsen rakat vilket inte är så snyggt, knappt kommit någon ny päls där heller så. Han är inte som Cayenne, hennes päls växer ut på någon vecka eller två och blir nästan längre än innan.

Måste säga att jag är extremt förvånad över hur lugn han har varit och är. Första två veckorna fick han och Cayenne stå inne och han brydde sig knappt om Coco som var ute i hagen, förutom när hon dök upp vid grinden vid lunch då, blev några gnäggningar. Nu går han i sin lilla sjukhage som sagt, utan några som helst problem, han har bara vart stressad en gång och då var det full storm ute. Inte ens när dom andra två står så han inte kan se dom bryr han sig. Dock håller dom andra oftast sig precis vid Draken. Han står ju även vid ingången så dom måste förbi honom för att komma in i stallet och jag är helt hundra på att han är väl medveten om det. Han är inte så dum som han ibland kan värka. Haha.