Tjo.

Jag har mer och mer känt att jag inte har något liv längre. Blir väl så när man går skadad och alla ens planer skjuts upp ett år. Eller det blir i alla fall ett år om jag behöver genomgå en operation av knät vilket jag tror. Tur i alla fall att jag orkar rida lite lugnt på Draken, även om han är lite knäpp ibland.

Igår hade vi i alla fall lite action ute i hagen. Hästarna släpps på grönt ett par timmar om dagen, den hagen ligger brevid den vanliga hagen de gå i nu. I alla fall, alla utan Draken sprang ner för att springa in till rätt hage så, dom sprang i flock med Draken på fel sida staketet. När han fattade det så tog han ett skutt över in  i rätt hage. Tydligen hade det nätan vart från stillastående, och tja, staketet är väl ca 120 cm högt.

Några timmar senare när jag stod och var social i andra stallet såg jag Cayenne komma i full fart rakt igenom grinden och plankor och tråd flög. För man ser nästan grinden från andra stallet. I alla fall, vi i full vart dit bort och pappa kom utrusandes. När pappa skulle ta Draken som stressat upp sig massor sprang han rakt igenom staketet. Dumma häst. Ja, han fastnade i alla fall och hästarna var halvt galna. Gissar att det var blåsten som jävlades med hästarna lite. Det blev inte mer skador än ett sår på Cayenne. Kan vart det som utlöste hennes panik eftersom såret är under ena booten hon har på framhoven. Så jag gissar att något fastnade i hennes boots och hon fick panik för att det var något där som irriterade henne. Rena turen i alla fall att det inte blev större skador då trådar, stolpar och plankor flög.

Ni kan ju själva lista ut att alla hästar stod hos oss igår efter det och med tanke på hur jävla mycket det blåste.