Gah. Det var verkligen inte bra för knät att rida Draken idag. Han konstlade sig en del när han skulle ur halterna och fortsatte lite efter det. Såklart skulle det påverka endast höger knä med. Suck. Jag har mina teori om varför han gjorde så, men inte något jag nämner här. Men jag måste säga att det gick bra trots hans konstlande. Jäklar vad jag önskar att han hade energin han hade idag varje dressyrpass, så mycket enklare. Dessutom har han fattat att han kan rygga med, så han vet inte vad han ska göra när han gör halt. Haha, söten. Måste berätta om hur otroligt sött han lätt när jag skrittade fram. Först frustade han för att han började slappna av, bara det att samtidigt som han fröstade började han gnägga sådär gulligt som han gör ibland. Älsklingen <3