Var ute i stallet i typ ett par timmar förut. Välbehövligt. Vi är alltid lika knäppa i stallet. Någon borde filma oss ibland. Men hey, blir roligare såhär.

Jag längtar till snön och isen är borta så jag kan rida mina hästar igen för nu går det inte. Cayenne blir ju jättestressad om hon halkar en gång och halkar då 1000 gånger till och med tanke på hennes gamla skada är det en onödig risk. Draken skulle jag ju i för sig kunna rida nu. Men med tanke på min mage så får han stå i alla fall tills halkan är borta. Då kanske jag trotsar det onda, om det är kvar vill säga, och sätter igång plutten. Vi får se, vi får se.