Som jag nämde i förra inlägget är jag inget för alla hjärtans dag. Precis som min pappa. Okej, kanske inte denna gången, han överraskade mig med såna här järtan förut. Lite gulligt av honom. Vet inte vad jag skulle göra utan honom. Han ställer alltid upp och finns där. Oavsett hur överjävlig jag är och hur dåligt han än mår. Jag har världens bästa pappa.

Hm, och han kommer inte ens läsa detta. Men hey, någon av er som läser min blogg kommer ju ändå berätta att jag ar skrivit detta. Hör ju ofta att saker är lästa om här på bloggen eller min facebook innan jag sagt något av det muntligt. Haha. It's the way we do.